Enhetsskola eller mångfaldsskola

SVT:s Kunskapskanalen sändes igår en längre intervju med författaren Christer Isaksson i serien ”En bok, en författare” med anledning av antologin ”Kommunaliseringen av skolan. Vem vann – egentligen?” denne utkommit med som redaktör.

Det var länge sedan jag skådat en mer ensidig och okritisk intervju.

Den enda självklara lösningen på problemen inom skolväsendet förutsattes vara centralisering. I Sverige med sin långa centralistiska tradition har av någon anledning, alltid den lokala demokratiska instansen betraktas med stor skepsis, samtidigt som det paradoxalt nog finns en utbredd och överdriven tilltro till centralmaktens förmåga att lösa samhällsuppgifter. Rejäla demokratiska beslut fattas i Mälardalen, och inte i Skåne eller Jämtland.
Både författaren och journalisten blickade nostalgiskt tillbaka till ordningen före kommunaliseringen 1989, då skolväsendet styrdes helt från Stockholm.

Men viktigt i sammanhanget att minnas, är att vi då bara hade en statlig enhetsskola, där alla skulle stöpas i samma form i enlighet med läroplanens direktiv.

Till sammanhanget hör ju, att det samtidigt pågår en debatt om friskolereformen med skolpeng och valfrihet som följde efter kommunaliseringsreformen. Den rödgrönbruna oppositionen har gemensamt tvingat fram en utredning om friskolornas och det fria skolvalets konsekvenser.

Dåvarande s-ledaren Mona Sahlin blandade sig rentav i maj ifjor bl.a. i den brittiska valdebatten där hon tog upp Sveriges friskolor som ett varnande exempel.

De svenska kommunisterna är mindre försiktiga, och kräver rakt ut:

”Förbjud alla friskolor! Riv upp friskolereformen och återinför en statlig enhetsskola, lika för alla barn ”

Men som någon ironiskt påpekat:🙂

”En enhetlig skola räcker ju inte! Barnen går ju hem till olika förhållanden sen och får massa obehaglig frihet att utvecklas till individer där.

Vi måste istället konfiskera alla barn vid födseln och se till att ingen vet vilket barn som hör till vilka föräldrar. Barnen kan sen uppfostras centralt och enhetligt utan distraherande valfrihet.”

Medan Sverige infört större valfrihet, har ironiskt nog frihetens förmodade gamla hemvist på jorden USA, gått motsatt väg:

Detta har bl.a. givit upphov till den kritikerrosade dokumentärfilmen ”Waiting for Superman”:

Och det är alltså denna förlegade enhetliga Volkskola, många i Sverige längtar tillbaka till?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s