”Vad som krävs är en mobilisering värdig ett världskrig”

Paul Gilding, tidigare vd för Greenpeace, har varit på besök i Skåne och ägnas därför ett stort reportage i HD där han får lägga ut texten med sina domedagsprofetior. Skottavlan är naturligtvis friheten och välståndet i Västvärlden, och:

”Paul Gilding tror att det kommer att krävas en mobilisering som inför ett krig. Han jämför med andra världskriget.”

Andra värlskriget innebar fångläger, bensin – och matransonering, och tvångsutskrivningar till armén. Om det är dessa saker Gilding menar preciserar han inte, men:

”– Vi ska aldrig underskatta vad vi kan göra om vi utsätts för ett existentiellt hot. Även det här kommer att bli en fajt där vi får göra uppoffringar.”

Det är i vart fall inte litet, han kräver av oss 🙂

Jag har tidigare skrivit om de gemensamma idéhistoriska rötterna för ekologism, nationalism, rasism och fascism.

Miljörörelsens tankesätt illustrerades också härförleden med all önskvärd tydlighet av miljöorganisationen 10:10:s reklamfilmer:

Annonser

Den bruna miljörörelsen

Miljörörelsen har ofta beskrivits som en ideologisk vattenmelon. Grön på utsidan, röd på insidan men själva kärnan är brun.

En brett uppslagen debattartikel i dagens HD av nätverket GlobalRättvisa.nu aktualiserar denna liknelse, eftersom Skånes kommuner här får en skarp åthutning, för att inte ha fått fart på det ”omställningsarbete” som den gröna rörelsen ogenerat fordrar , vilken enligt debattörerna själva innebär:

”mänsklighetens kanske största utmaning någonsin. Den kommer att kräva extraordinära insatser inom alla politikområden och på alla nivåer i samhället”.

Vad de rent faktiskt kräver här för att genomföra deras gröna politiska agenda, är inget mindre än en detaljstyrning av våra liv.

Bl.a. har de prisbelönta irländska journalisterna Phelim McAleer och Ann McElhinney med deras välgjorda dokumentärfilm ”Not evil just wrong” klätt av miljöfascismen in på bara kroppen:

I en läsvärd artikel har också Per Ericson skrivit om det tyska nazistpartiet NSDAP:s ”gröna flygel” och de gemensamma idéhistoriska rötterna för ekologism, nationalism, rasism och fascism.

En föregångare till både nazismen och dagens moderna miljörörelse var Götiska förbundet i Sverige, vars idéer på 1800-talet snabbt spreds vidare till resten av Europa, delvis genom Geijers intima förhållande med den tyska författarinnan och societetsdamen Amalia von Helvig, som hade goda kontakter i finare tyska kretsar.

Fundamentet för den svenska göticismen var dels Montesquieus klimatlära om att ett hårt och kallt klimat skapade de största, starkaste och bästa människorna, och Rosseaus idé om ”den ädle vilden”, som var ofördärvad av civilisationen. Den friska och sunda vikingavärlden ställdes upp mot den västliga civilisationen och industrialismen.

Just den ideologiska kärnan av bondekonservatism och fientlighet mot västlig industrialisering som de gröna har gemensamt med Götiska förbundet, ställer det högtidliga pratet om ”global rättvisa” i märklig dager. Deras krav slår nämligen hårdast mot just de fattigaste. McAleer och McElhinney har i en annan mycket sevärd dokumentärfilm om miljörörelsen ”Mine your own business”, skildrat den konservativa och nationalistiska likgiltighet som i verkligheten finns hos de så kallade miljövännerna, gentemot fattigdomen i andra länder:

Det är dags att sätta ned foten, mot miljöfascisternas krav på en ny världsordning!